Jag såg en artikel imorse i vlt om kärlekens hänglås..
en lite rolig gest som tydligen gjorts sen några år tillbaka i Sverige...
om att bevara kärleken förevigt, man låser fast ett hänglås med sin
älskade i bro i gallret och kastar sedan nycklarna i vattnet ..
och det blir ett bevis för att kärleken blir evig...   

Romantiskt och otroligt gulligt om ni frågar mig...
Unikt..

Jag försöker leta rätt på ett lås här hemma för att göra detta imorgon
med baby på Valentines... hi hi .. Som min älskling är så kunde han inte
hålla sig och gav mig denna redan igår..och idag är den slut...

Min älskade baby   
  Kisses

Vaknade denna morgon i Västerås med min Baby bredvid mig...
Sorry att jag snodde täcket hela tiden så du vaknade iskall
Men att du stängde av elementet frivilligt inatt det förstår jag inte..

When I wake up in the morning   

Sitter här på morgonkvisten (okej sedan morgonkvisten) kollar på House
dricker grönt te och spelar samtidigt massa olika ordspel medans han snarkar
sådär irriterande sött..Mamma & pappa är sjuka, kraftigt förkylda så här är
det inget uppe vid 05 och dricka kaffe som gäller.. matade katterna och diskade
nyss.. Försöker underlätta lite för dom så de får sova rusen av sig och bli friska

Ska försöka fixa något gott så de får ner lite mat idag..

Måste upp och köpa snus iallafall.. utan pengar.. hur ska det gå.. hmm   

Det löser sig nog, det brukar det göra.. positivt tänkande bra för auran..

Nu.. mera House... House is in da House.. he he

Behind blue eyes..
Min kropp har förändrats.. min utstrålning..en del av sjukdom, medicinerna
en del av drogerna och en del bara med tiden... man går upp , ner...
blir ihålig i ansiktet.. blek grå..Nästan död har jag sett ut ibland...
eller ialafall känt mig så, som ett tomt vandrande skal...
Falska leenden.. men ändå med små hoppfulla skratt...

Men även jag har mina ljusa stunder, med lätt röda kinder, smärtfria dagar
dagar som går utan att man tänker på det..brubblar om och om igen.
Jag gillar de dagar som bara glider smidigt förbi.   

Ögonen ljuger inte..själens så kallade spegel.. jag har många gånger hört hur fina
blåa ögon jag har..och hur förtvilande tomma de varit.. tomma..ledsna..
så kan det väl vara för alla männsikor? Eller speglar sig verkligen mina ögon såväl

om hur jag känner? En gammal vän påpekade alltid med ett leende..
"Nu ler du med ögonen sådär igen"  Kan det verkligen vara så?

The eyes, the eyes doesn´t lie.
but..hmm..Maybee just for a while.. make a smile..